KROGNOSHUSET

Mårtenstorget 3
223 51 Lund

Tel. 046-12 62 48
Mobil: 073-650 12 86
info@krognoshuset.se

Kontaktperson:
Anna Jin Hwa Borstam
Vikarierande indendent
t.o.m 20180114

Öppettider:
onsdag-söndag kl. 12-17

Stängt onsdag - fredag
inför vernissage

Krognoshuset är en kulturminnesskyddad byggnad med smala och branta trappor. Det kan därför vara otillgängligt för besökare som har svårt för att gå.

Nästa Konstkväll Lund återkommer 2018! Projektet drivs av Konstföreningen Aura.

Läs mer om Konstkväll Lund!

Länk till Program för 2017 (pdf)

OM KROGNOSHUSET

BYGGNADEN KROGNOSHUSET

Krognoshuset är en av de få byggnader som finns kvar från Lunds medeltid. De äldsta delarna anses vara från 1300-talet. Medeltidens marknivå låg cirka två meter under dagens och större delen av husets källare uppfördes sannolikt ovan jord. Huset har byggts till och byggts om i olika faser liksom dess användning har växlat genom tiderna.

När huset kom till fungerade det som huvudbyggnad i en större gårdsanläggning som för övrigt bestod av flera sedan länge försvunna hus. Stadsgården omfattade hela det nuvarande Mårtenstorget och hade utrymme för husdjur, odlingar och en damm för fiskodling eller kvarndrift. Men gården var förmodligen inte helt självförsörjande. Detta var en tid då staden fick en ny roll som kommersiellt centrum med ett växande lokalt självstyre. Livet där skilde sig från livet på landsbygden.

Det är inte känt vem som ägde tomten under 1200-talet och först lät bebygga den. Men år 1390 omnämns en släkt som senare blev känd under namnet Krognos som innehavare av gården, och den förblev i Krognosättlingars ägo åtminstone till 1619. Namnet lär anspela på ett markant släktdrag, familjens krokiga näsor. Släkten var en av det danska rikets – och Skånes – största jordägare. Adelsgodsen Bollerup och Krapperup ingick i ägorna.

Krognoshuset1

Rekonstruktion av hur det medeltida Mårtenstorget med Krognoshuset kan ha sett ut.
© Petter Lönegård 2009

I början av 1400-talet bar ättens överhuvud tillnamnet ”den rike”. Hundra år senare ordnade släkten ett bröllop på Bollerup som har gått till historien som en av den nordiska medeltidens mest påkostade fester. Räkenskaperna finns bevarade. 300 gäster förplägades med 17 268 liter tyskt öl och 1 390 liter tyskt och franskt vin. Till måltiderna krävdes bland annat 4 kor, 40 får, 10 oxar, 40 lamm, 2 tunnor sill, 4 tunnor torsk, 1 tunna lax och 2000 spättor. Det var en förmögenhet som åts, dracks och festades upp vid detta tillfälle. Här fanns en ståndsmedvetenhet som visste att distansera sig från andra grupper i samhället och visa att de ledande adelssläkterna var jämbördiga med kungafamiljen och kyrkans ledande män.

Så vitt man vet fanns det under medeltiden utöver de kyrkliga anläggningarna bara ett trettiotal stenhus i Lund. Arkeologer har hittat spår av ytterligare en fristående tegelbyggnad som låg strax norr om Krognoshuset. Det bör ha varit en av de större och mera imponerande stadsgårdarna i sin tid.

Från senare delen av 1600-talet finns bland ägarna till Krognoshuset en rad professorer vid det nya – och under lång tid rätt så obetydliga – universitetet, invigt 1668.

krognoshuset2

Rekonstruktion av hur Mårtenstorget kan ha sett ut i mitten av 1800-talet.
© Petter Lönegård 2009

En av de mera bemärkta var Johan Jacob Döbelius, född i Rostock där han också tog en medicinsk doktorsgrad. Han hamnade i Sverige av misstag då hans fartyg på väg mot England tvingades söka nödhamn. Hans praktiska duglighet var omvittnad. Han utförde den första offentliga obduktionen i Skåne. Han drev en framgångsrik klädesindustri.

Under sina resor som provinsialmedicus hörde Döbelius talas om det hälsobringande vattnet i Ramlösa och efter att ha undersökt det noga öppnade han 1707 Ramlösa brunn till allmänt bruk. Hans professorsfullmakt undertecknades av Karl XII i Bender 1710. När kungen senare tog sitt högkvarter i Lund ”kom han hos Honom i synnerlig nåd” och adlades under namnet von Döbeln. Staden höll på att få ett nytt ledande skikt i det lärda ståndet. Han dog 1743 efter en förkylning som han ådrog sig i domkyrkan.

Krognoshusets historia är också direkt knuten till Karl XII genom att hans kansli var inrymt i gården 1716-18. Enligt en uppgift ska även kungens förste minister, baron von Görtz – mannen bakom de så kallade nödmynten – ha bott där under den tiden.

Tillkomsten av universitetet innebar inte någon omedelbar och avgörande skillnad för stadens utveckling. På 1100-talet hade Lund varit  Skandinaviens viktigaste stad med uppskattningsvis 3000 – 4000 invånare. När Krognoshuset byggdes var staden fortfarande betydelsefull, men världen runt omkring förändrades. Under 1300-talet blev Malmö den ekonomiskt viktigaste staden i Skåne. På 1400-talet blev Köpenhamn rikets huvudstad. Med reformationen 1536 förlorade Lund sin roll som ärkebiskopssäte. Och genom Roskildefreden 1658 blev Lund en oansenlig småstad i det svenska riket. 1826 beskrev Esaias Tegnér staden som en akademisk bondby. Då hade Lund omkring 4 500 invånare.

Det var industrialiseringen i mitten av 1800-talet och järnvägen som skulle sätta ny fart på Lund. Då omvandlades också den gamla stadsgården kring Krognoshuset. Tomten och den stora trädgården styckades upp för att lämna plats åt stadens nya marknadstorg, dagens Mårtenstorg. Huset förblev i privat ägo. Kring sekelskiftet 1900 drevs restaurangrörelse på första våningen medan källaren fungerade som utskänkningslokal – priset för en stor sup var 6 öre.

1905 köptes huset av Lunds stad och 1916 genomgick det en omfattande restaurering av domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin. Han ville ge huset ett ursprungligt och klosterliknande utseende – man ansåg på den tiden att byggnaden var en rest av ett tidigare svartbrödrakloster. Bland annat revs alla gårdens övriga byggnader liksom en tillbyggd länga vid husets västgavel och tegelfasadens puts togs bort.

Nu är det den nya och unga konsten som fyller och ger liv åt Lunds bäst bevarade medeltida bostadshus. Sedan1929 har Konstföreningen Aura, grundad av en grupp konstnärer och konstvänner 1928, bedrivit utställningsverksamhet i Krognoshuset.