14 januari–12 februari 2012 

 
 
SverdrupS
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ninia Sverdrup och Daniel Segerberg
Ouroboros. Installationsbild 
© Ninia Sverdrup och Daniel Segerberg 2012
 
 
Krognoshuset i Lund inleder 2012 med en utställning av Ninia Sverdrup och Daniel Segerberg. Konstnärerna har skapat ett unikt verk för detta tillfälle av föremål som de funnit i stadsrummet. Under de första januaridagarna fann de rester av nyårsfirandet: raketer, buteljer och återstoder från högtiden som precis stundat. Istället för att presentera en redan färdiggjord utställning har Sverdrup och Segerberg alltså arbetat med det på platsen funna och det för stunden givna. Nyåret innebär samtidigt en markör för ett ständigt återvändande: människans kalenderår och jordens rörelse. Det nya året slår an som ett hejdat moment i tiden – en skapad brytpunkt mellan det förgångna och det framtida. 
 
Ninia Sverdrup har i sitt konstnärskap arbetat med frågeställningar som berör just tiden: vilken tidsuppfattning har människan i dagens rationella samhälle? Ett tidigt arbete av Sverdrup var Min att göra-lista, då hon spenderade en hel dag på ett postkontor, från klockan tio på förmiddagen till sex på kvällen, för att köpa endast tre frimärken. Sverdrup hänvisar många gånger till det japanska konceptet Ma, vilket syftar på en värdefull tomhet i ett icke-rationellt sätt att uppfatta tid och rum. Tiden är där en upplevelse snarare än sekunder, minuter och timmar. I sina filmbaserade verk utgår Sverdrup gärna från stadsbilden som en improviserad scen eller passerande ögonblick. 
 
Daniel Segerberg har länge arbetat med installationer som tar form direkt på utställningsplatsen. Han använder upphittat material, vilket blir en utgångspunkt – men även en begränsning – av den konstnärliga processen. Materialet tar tillfällig boning i installationerna, en omväg, för att sedan återvända till nedbrytningsprocessen. Detta blir speciellt tydligt i utställningen på Krognoshuset där eldpjäsens tomma skal med utbränd insida vittnar om något förgånget. Ouroboros är en forntida symbol föreställande en orm eller en drake som biter sig i svansen. Den har genom historien tolkats både som konstruktiv där varje slut är början på något nytt i en evig upprepning, samt destruktiv som en självslukande, omättligt girig ond cirkel. I arbetet med utställningen har den mytomspunna symbolen figurerat som ett filter för att titta på vår tids cykler. 
 
Ninia Sverdrup, f.1971 i Lund, gick ut Umeå konsthögskola 2004 och bor och arbetar sedan dess i Berlin Daniel Segerberg, f.1972 i Växjö, gick ut Kungl. Konsthögskolan i Stockholm 2004, bor och arbetar sedan dess i Berlin.