”I videon Waterfall ser vi en man, konstnären, ståendes väldigt nära det intensiva flödet av ett kraftfullt brusande vattenfall. Inget ljud hörs från filmen i vilken mannen lugnt, tyst och sorgset tittar på oss. Efter en stund öppnar han sakta sin mun  och från denna strömmar det öronbedövande ljudet av vattenfallet bakom honom. När mannen efter några sekunder stänger munnen återgår allting till den påtagliga tystnad som var från början. Han lämnar sakta platsen och går tillbaka till strandkanten.

Konstnären presenterar sig för oss som ett medium, genom vilket världen förmedlas till oss. En process som är något av en börda för konstnären men samtidigt nödvändig, för utan den förlorar hans röst sin betydelse.”