24 mars – 22 april 2012

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Konstnären Agnes Monus ställer ut skulptur och rumsliga installationer på samtliga tre våningar i Krognoshuset. Detta är Monus första större presentation i regionen och ett unikt tillfälle att stifta bekantskap med hennes konstnärskap. 

 

I Agnes Monus konst används material som betraktaren bara behöver se för att uppfatta hur de skulle kännas mot kroppen. Man kan säga att dessa verk ses av kroppen – men känns med ögat. Utställningens själva råämnen, dess ytor av korroderade metaller, paraffin och salt framträder som förtätat närvarande för både kropp och sinnen. 

 

Agnes Monus låter sina verk medvetet samspela med Krognoshusets unika rum. Det blir ett möte mellan ett hus av speciell karaktär och en konst som bygger en stor del av sitt uttryck på rumslighet och volym. ”Krognoshuset med dess låga rum och deras ljus och vertikala förbindelser har format utställningen”, förklarar konstnären. 

 

Betraktaren i utställningsrummet möter verken med sin kännande och seende kropp. Samtidigt tycks Monus verk själva vara utformade som kännande föremål. Den mänskliga kroppens signalsystem får ett svar i form av det signalsystem som finns nedlagt i våra byggnader: eltrådar och blyledningar. Detta som en skulpturens övergång från kroppsligt nervsystem till byggnad. Sladdar och kablar uppträder som känseltrådar när de ringlar och flätas längs med väggar och golv. 

 

Utställningens titel, Liten divan och små suckar, är hämtad från några av de utställda verken, men bildar samtidigt en bärande idé för utställningen i stort: ”En suck kan tolkas på olika sätt; att dra sin sista suck, att dra en suck av lättnad, det finns suckar av glädje, av sorg eller av kärlek beroende på situationen”, säger Monus. 

 

Agnes Monus, född 1953, verksam i Stockholm.